Eowyne

Solsken ute idag.
Lyckades faktiskt sova hela natten och vaknade inte förrän efter 8.
Funderar allvarligt på att ge mig ut och gå ett par timmar nu när solen faktiskt visar sitt ansikte, men samtidigt så lockar balkongen. Och om jag känner mig lite piggare så borde jag oxå tokröja här hemma... Det är en enda röra.

Som vanligt så återspeglas mitt liv i mitt hem. Får jag ordning på lägenheten igen så kanske mitt liv följer efter?

Annars har jag idag hittils inte gjort mycket mer än att vänta, vänta och vänta... samt pratat med vänner och terrat grannarna med min ungdoms musik. Är inte säker på att Scorpions, Def Leppard, Bon Jovi, Whitesnake, White lion mer flera är vad mina grannar uppskattar men ibland måste jag röra om i det träsk som är mina minnen.
Goda så väl som onda minnen till den här musiken och det känns passande idag.

Försöker klura ut vad jag hade för problem på den tiden.
Handlade mest om att försöka bli lite mer accepterad. Det var inte lätt. Utan att få det att låta alltför tragiskt så var jag ju faktiskt äcklig på den tiden. Äcklig, vidrig och illaluktande. Allt taget ur mina jämnårigas synvinkel. Det var i alla fall vad de sa till mig. Min bästa vän vågade knappt vara i mitt sällskap av rädsla att bli utstött.

Självkänslan byggdes endast upp då jag tävlade. Där var jag i mitt esse. Jag var jävligt duktig och hade en jävligt bra häst. Wild Prancer, ett så högtidligt namn för en så charmig liten häst, han var min lilla söta Vilden (vardagsnamnet passade honom som hand i handske) som var min medkämpe på banorna. Han litade på mig till 100%. Matte skulle aldrig utsätta honom för något dumt.

Synd att jag släppte allt det där. Släppte något jag var så bra på. Men men. Livet hade inte sett ut så här idag om jag inte gjort det. Efter många om och men så mår jag ju faktiskt bra. Svackor javisst. Men i stort sett så är jag lycklig idag, och framför allt har jag kommit så långt att jag inser att jag kan vara lycklig alldeles på egen hand. Jag behöver visserligen mina vänner och min familj. Men jag behöver inte hänga upp min lycka och välmående på att ha en man i mitt liv.
Därmed inte sagt att jag inte vill det... Det vore underbart att ha någon att ty sig till. (åhhh vilken velig tjej... kan hon sluta gnälla och komma fram till vad hon vill?)

Jag tycks ha spårat in på samma ämne som Lutten och StefaN. BAH!! Det smittar.

Jaja jag ska nog sätta igång med något. Vare sig det blir en bok på balkongen, städa eller en promenad i solskenet. Ibland har jag bra planer....



An angel's smile is what you sell
You promise me heaven then put me through hell
Chains of love, got a hold on me
When passion's a prison you can't break free